Ge dig själv beröm lite då och då. Ge dig en liten klapp på axeln, nja, kanske inte bokstavligt talat, men du vet, en metaforisk klapp. Och säg att det där gjorde du bra. Egentligen inget konstigt med det. Inte alls. Du mår ju bra av att höra det. Speciellt från dig själv. Det är ju trots allt du som har de högsta kraven på dig.
Att ta emot beröm är inte alltid så lätt. Det är lättare att bara skaka av dig och nedvärdera den egna prestationen. Varför? Tänk om den som berömmer dig faktiskt menar det? Och du är värd de positiva orden du får? Ta åt dig. Säg tack. Och mena det du också. Uppskatta berömmet. Känn hur bra det känns. Glöm bort det där med att skaka av dig det, låta det rinna av dig. Det ska du ju bara göra med negativa saker, sådant du inte mår bra av. Inget mer "äh, det var ju inte så mycket", vad vet du, det kanske var mycket du gjorde?
Tacka och ta emot. Var nöjd med det du gör. Var stolt. Varje gång du gör något bra, hur stort eller litet det än må vara, beröm dig själv. Tyck om dig själv. Och våga stå för det. Tyck att du är bra. För det är du. Du är bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar